Kravet på sex timmars arbetsdag växer
Bland kvinnor är det hela 82 procent som ställer sig bakom en generell sänkning av arbetstiden med bibehållen lön. ”Jag ska ju orka jobba fram till att jag går i pension”, säger undersköterskan Nina Maxaed till Proletären.
Det är nu över 50 år sedan 40 timmars arbetsvecka blev lagstadgades i Sverige. Idag är detta den högsta genomsnittliga arbetstiden i Norden.
Samtidigt har produktiviteten i samhället skjutit i höjden, framförallt sedan 1970-talet. Räknat på bruttonationalprodukt (BNP) per arbetad timme i samhället, ligger Sverige idag i topp.
Vi producerar alltså idag mer varor och tjänster per arbetad timme än någonsin tidigare – vilket borde öppna upp för en sänkning av den generella arbetstiden med en bibehållen lön. Det är också något som 64 procent av den svenska befolkningen ställer sig bakom, enligt en undersökning som utförts på uppdrag av fackförbundet DIK.
Bland kvinnor i åldern 30-49 år vill hela 82 procent ha 30-timmarsvecka. En av dessa är Nina Maxaed som jobbar som undersköterska på äldreboendet Elgströmska huset i Örebro kommun.
– En sänkning av arbetstiden skulle innebära att jag har mer energi när jag är på jobbet och att stressen skulle försvinna, säger Nina Maxaed till Proletären.
Som det ser ut nu är vissa av hennes arbetspass under en vecka uppdelade på sex timmar. Och under dessa arbetspass märker hon en klar förbättring när det kommer till återhämtningen, men också arbetsmoralen när hon är på jobbet.
– Jag ska ju orka jobba fram till dess att jag går i pension. Vilket är en annan fråga vi måste prata om. Jag tycker inte det är rimligt att jag ska gå i pension när jag är 69 år.
Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har också tagit tydlig ställning i frågan. De är emot en generell sänkning av arbetstiden.
Nyligen publicerade Jeanette Hedberg, förhandlingschef för SKR, ett blogginlägg på organisationens hemsida som argumenterade mot en arbetstidsförkortning då den, enligt Hedberg, skulle kosta för mycket.
Hedberg menade också att vården står inför en strukturell kris eftersom andelen av befolkningen som bli över 80 år växer. Samtidigt väntas upp emot 300.000 personer i landet att gå i pension fram till 2031. Vilket skulle skapa en personalbrist inom välfärden.
Samtidigt är arbetslösheten i landet redan nu runt åtta procent. Och inte mycket tyder på att den är på väg nedåt. Kanske är det så att Sveriges kommuner och regioner snarare har ett problem med att locka personal till vård och omsorg?
Nina Maxaed menar en arbetstidsförkortning i just äldrevården just skulle kunna fungera som en sporre för att locka fler att börja jobba inom yrket.
– Vi har redan dåligt betalt, dåliga arbetstider och en dålig bemanning. Allt som allt är detta ett väldigt krävande jobb. Det man skulle behöva göra är att rekrytera gymnasieelever, men som det ser ut i dagsläget så kommer de nog inte vilja jobba inom äldrevården.
En våning upp på äldreboendet jobbar undersköterskorna Johanna Wind och Omaima Madani. De menar att en generell arbetstidsförkortning skulle innebära mer tid till återhämtning, men också till familj och fritid.
– Man måste tänka på arbetsbördan som vi står inför inom äldrevården. Jag tror att sjukskrivningarna skulle minska om vi jobbade mindre. Det är många som går runt och har ont i kroppen just nu, säger Omaima Madani.
– Jag kommer inte att orka jobba inom äldrevården fram till pensionen utan jag kommer nog behöva byta jobb om några år, säger Johanna Wind.
Under pandemin kunde Coronakommissionen konstatera att var fjärde brukare på särskilda boenden (Säbo) lider av svår eller mycket svår nedstämdhet. 64 procent är desorienterade, 38 procent rullstolsbundna, 56 procent urininkontinenta och 32 procent avföringsinkontinenta.
Det ger en uppfattning om vårdpersonalens arbetsuppgifter. Utöver detta ska undersköterskorna också garantera de boende ett självständigt liv, skapar trygghet, bedöma social och medicinsk vård, samt ge förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
– Jag tror inte politikerna förstår vad demens inom äldrevården handlar om… Hur pass sjuka de som bor här verkligen är, säger Johanna Wind.
I slutändan handlar generell arbetstidsförkortning om vad landets politiker väljer att prioritera. Aldrig någonsin tidigare har Sverige haft så många dollarmiljardärer. Och varje vecka kommer nya rapporter om rekordvinster och aktieutdelningar från landets storföretag. Samtidigt möts regioner och kommuner av allt större sparkrav, varsel och effektiviseringsåtgärder.
– Det finns pengar och vi skulle ha råd med en sänkning av arbetstiden. Vi måste börja prioritera skola, vård och omsorg, säger Nina Maxaed.