”Chavisterna” återtar initiativet i Venezuela

Publicerad 18 oktober 2017
PSUV:s Héctor Rodriguez valkampanjar i ett fattigt område i Petare i delstaten Miranda. I valet den 15 oktober visade folkmajoriteten att de tröttnat på högerstyret. Rodriguez valdes till ny guvernör med 52,5 procent av rösterna.
PSUV:s Héctor Rodriguez valkampanjar i ett fattigt område i Petare i delstaten Miranda. I valet den 15 oktober visade folkmajoriteten att de tröttnat på högerstyret. Rodriguez valdes till ny guvernör med 52,5 procent av rösterna.

Resultatet från delstatsvalet i Venezuela bekräftar att det regerande socialistpartiet PSUV och dess allierade vunnit tillbaka en del av det förtroende de tidigare tappat. En viktig framgång i en tuff tid.

Bilder
Fakta och bakgrund
Guvernörsvalet den 15 oktober
  • Venezuela är en federal stat bestående av 23 delstater och ett huvudstadsdistrikt. Valet den 15 oktober gällde 23 guvernörer.
  • I delstatsvalet 2012 vann regeringspartiet PSUV guvernörsposter i 20 delstater och högeralliansen MUD i tre.
  • Efter valet i söndags styr PSUV 17 delstater och MUD fem. En delstat, Bolivar, var vid pressläggningen inte avgjord. PSUV fick 54 procent av rösterna mot 45 procent för MUD.
  • Valdeltagandet var 61 procent, det näst högsta valdeltagandet i ett delstatsval.
  • Venezuela har ett digitalt röstsystem som beskrivs som ett av de mest säkra i världen.
  • Det backas upp av pappersutskrifter som möjliggör manuell kontrollräkning av rösterna.

Ända sedan 1999 har högern framfört högljudda anklagelser om fusk varje gång de förlorat ett val.

Delstatsvalet i Venezuela den 15 oktober övervakades av 1300 internationella och inhemska valobservatörer. Jämfört med val i andra länder i regionen gick det

lugnt till och endast mindre incidenter har rapporterats. Till skillnad från valet till den konstituerande församlingen den 30 juli genomfördes inget organiserat försök till sabotage.

Sett till antalet vunna guvernörsposter blev valet en framgång för högeralliansen MUD. De tappade några delstater, däribland Miranda, men vann fler nya. Högern gick från tre guvernörer till fem.

Den mest prestigefyllda framgången var att MUD återtog makten i delstaten Zulia, där PSUV styrt åren 2012-2017. Zulia är Venezuelas mest folkrika delstat, oljeindustrins centrum och en viktig jordbruksregion.

Trots framgången är högerkrafterna missnöjda. Innan valet uttrycktes förhoppningar om att PSUV skulle förlora makten i en majoritet av delstaterna. När det officiella resultatet blev känt började MUD:s företrädare tala om valfusk.

Det är inget nytt. Ända sedan Hugo Chávez initierade den bolivarianska revolutionen 1999 har högern framfört högljudda anklagelser om fusk varje gång de förlorat ett val.

De två tillfällen som högeralliansen accepterat den demokratiska processen var folkomröstningen 2007 och parlamentsvalet 2015. Orsaken är att högern vann vid båda tillfällena.

En metod för valfusket sägs vara att 274 vallokaler flyttats. Skälet till flytten är enligt valmyndigheten CNE att dessa vallokaler ligger i områden som drabbades hårt av högervåldet i somras och där väljare hindrades att delta i valet till den konstituerade församlingen den 30 juli.

Dessutom är påverkan på resultatet från dessa 274 vallokaler minimalt. Det totala antalet är 13.559.

Högeroppositionen säger nu att de sätter sitt hopp till Donald Trumps sanktioner mot Venezuela. Det är ett ekonomiskt strupgrepp som drabbar vanliga venezuelaner, medan de välbärgade oppositions-ledarna och deras rika uppbackare inte lär lida brist på något.

För president Nicolás Maduro, socialistpartiet PSUV och de krafter som ingår i den breda alliansen Stora patriotiska polen var valresultatet, trots tappet av antalet guvernörer, en närmast ovärderlig framgång. Den PSUV-ledda alliansen vann 18 delstater av 23 och fick totalt 54 procent av rösterna i valet.

Det visar att regeringssidan vunnit tillbaka en del att det förtroende de tidigare tappat. Orsakerna till det är många.

En är att venezuelanerna mycket väl känner till hur den USA-stödda högern vid makten i Argentina och Brasilien attackerar sociala rättigheter och försämrar levnadsförhållandena för folkflertalet.

En annan är att regeringen Maduro har lyckats bryta högerns våldskampanj och återskapa lugnet. Det är uppenbart att flertalet venezuelaner avvisar den våldstrategi som syftar till att skapa kaos och underminera regeringen.

Det är inte konstigt att venezuelanerna vänder ryggen åt de högerkrafter som attackerar förlossningsjukhus, saboterar elverk och sätter eld på varulager med mat till fattiga, och sedan anklagar regeringen för dålig sjukvård, elavbrott och matbrist.

Valets genomförande och resultat står i stark kontrast till mediebilden i västvärlden. Venezuela har beskrivits som en diktatur där regeringen och presidenten påstås ha marginellt stöd.

Liknande kontraster uppstod även när Chávez var i livet. Då skickade svenska medier sina reportrar till Venezuela för att i huvudsak intervjua oppositionella i välbärgade områden, varför Chávez ständiga valsegrar framstod som obegripliga.

I dagsläget har PSUV och ”chavisterna” trots den allvarliga ekonomiska krisen fortsatt en stark folklig bas.