Många deltider i städbranschen

Publicerad 2 september 2015
Mellan 2005 och 2011 minskade antalet städare med offentlig arbetsgivare med drygt 3500 samtidigt som antalet privat anställda ökade med över 10.000.
Mellan 2005 och 2011 minskade antalet städare med offentlig arbetsgivare med drygt 3500 samtidigt som antalet privat anställda ökade med över 10.000.

Städare jobbar i större utsträckning deltid än genomsnittet på arbetsmarknaden och nästan varannan kvinnlig städare har en deltidsanställning. Fler städare har också tidsbegränsade anställningar.

Bilder

”När bestämdes det att städning ska vara ett yrke som inte går att leva på?”

Eva Pettersson, städare

Deltider är betydligt vanligare inom städ-yrket än inom andra yrken. Det visar ny statistik som Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram på uppdrag av Fastighetsfolket, Fastighetsanställdas förbunds tidning.

På arbetsmarknaden i genomsnitt jobbar 23 procent av de sysselsatta deltid. Bland städare är siffran 40 procent. Störst andel deltidsanställningar finns bland kvinnliga städare där nästan varannan – 46 procent – jobbar deltid, att jämföra med 33 procent av kvinnorna på arbetsmarknaden i stort.

Många städare har heller inte fast jobb. 30 procent av städarna har en tidsbegränsad anställning, jämfört med arbetsmarknadens genomsnitt på 17 procent.

Historiskt har städyrket varit ett extraknäck för kvinnor som utfördes på ackord kvällstid när den ordinarie arbetsstyrkan gått hem. Under 1970- och 80-talen arbetade Fastighets för att yrket skulle vara ett heltidsjobb på dagtid med månadslön, vilket också lyckades.

På senare år har deltiderna blivit vanligare igen och även kvälls- och nattstäd har återkommit. ”Det är en trend att städarna ska osynliggöras” kommenterade Fastighets förbundsordförande Magnus Pettersson utvecklingen i en intervju i Fastighetsfolket i juni.

Mellan 2005 och 2011 minskade antalet städare med offentlig arbetsgivare med drygt 3500 samtidigt som antalet privat anställda ökade med över 10.000 till att stå för 70 procent av de anställda.

Eva Pettersson arbetar som städare på en förskola i Stockholm. Som anställd av Hägerstens fastighetsförvaltning tillhör hon den krympande gruppen av offentligt anställda städare.

Många offentliga arbetsgivare köper även in städtjänster från privata företag.

– Då händer det att städarna som kommer ska göra jobbet på kortare tid än företaget fått betalt för, berättar Eva Pettersson. Exempelvis har kommunen köpt två timmars städning men städaren har fått order att göra det på en timma.

Även arbetsbelastningen ökar genom att allt mer arbete ska hinnas med på kortare tid. Eva Pettersson kunde se att utvecklingen började peka ditåt under 1990-tals-krisen.

– Då blev jobbet mycket tuffare och färre anställda skulle göra mer, berättar hon. Själv fick jag ensam göra lika mycket som vi tidigare varit två att göra. Det var väl då förslitningsskadorna började komma.

Hon tillägger att även den senaste krisen gjort arbetet stressigare.

– Det har tillkommit många administrativa arbetsuppgifter som man inte hade förr.

Eva Pettersson kan i likhet med många andra städare berätta om ett hårt arbete som sätter sina spår i kroppen.

– Jag har städat sedan 1986 och nu när jag börjar bli lite äldre skulle jag aldrig orka jobba heltid, säger hon. Nu jobbar jag 75 procent.

Samtidigt finns dilemmat att det är svårt att klara försörjningen på en deltidslön i en bransch med låga löner. Många vill ha heltidstjänster men erbjuds bara deltider.

– När bestämdes det att städning ska vara ett yrke som inte går att leva på, frågar Eva Pettersson.

Precis som inom andra kvinnodominerade arbetaryrken med tunga arbetsuppgifter finns här en motsättning mellan att kunna leva på sin lön och att alls orka med sitt arbete.

Därför aktualiserar kravet på rätt till heltid även kravet på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön.