Hoppa till huvudinnehåll
Av

Fullträff från en misslyckad skuggboxare

Liberalernas Jan Björklund är en skuggboxare utan precision eller slagstyrka, men även sådana kan få in ett slag. Expropriera, ropar den liberale partiledaren om det utsålda KA3 och Marinhamnen på Gotland. Vem kunde tro något sådant?


Jan Björklund framstår allt mer som den svenska politikens Don Quijote. Hans fäktande med väderkvarnar i media är lika återkommande som underhållande. Från en del håll kallas han för populist. Men för att få epitetet populist borde rimligen ett minikrav vara att de frågor man reser har någon form av klangbotten i folkdjupet. Så är det sällan med Björklunds utspel.

Snarare är Jan Björklund en skuggboxare utan varken precision eller slagstyrka. Ska man säga något positivt om honom så är det hans envishet, han borde för länge sedan ha lagt bältet och handskarna på hyllan.

Ta bara när den svenska regeringen åkte på ännu en av sina vapenförsäljningsexpeditioner i Wallenbergs tjänst. Stefan Löfven & Co framstår allt mer som handelsresande i död. Skuggboxare Björklund hade inget att invända mot vapenförsäljningen, det var istället den handelsresandes huvudbonad som fick Björklund att koka.

Inte så förvånande med tanke på att vapenförsäljarna Wallenberg är Björklunds vänner och uppdragsgivare och de som vill köpa vapnen är oftast Björklunds allierade i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter – kuppmakarregimen i Brasilien, hindunationalister i Indien eller kungliga diktatorer i Saudiarabien. Anledningen att Björklund lade märke till de handelsresandes klädsel när resan gick till Teheran beror på att just denna religiösa diktatur råkar stå på västvärldens fiendelista, i varje fall för tillfället.

Men även en skuggboxare kan få in ett och annat slag. Detta lyckades Björklund med i veckan som gick. Men det krävdes mycket vevande med nävarna innan slaget träffade.

När det svenska etablissemanget lekte Jeltsin och i nyliberal galenskap reade ut offentlig egendom gällde det över hela linjen – med kungahuset och politikernas egna privilegier undantagna. Över hela landet såldes försvarsmaktens egendomar ut. Så också på Gotland. Entreprenören Joachim Kuylenstierna – det är bara i Ryssland dessa kallas vid sitt rätta namn oligarker – köpte upp militärens gamla KA3 inklusive Marinhamnen i Fårösund för en struntsumma.

När Gotland hamnat i det säkerhetspolitiska blickfånget vill oligark Kuylenstierna utnyttja marknadsmekanismerna och göra sig en rundlig slant. Ett tiotal anbud har inkommit. Ett av dessa kommer enligt den sensationslystna pressen från den ryske oligarken Vladimir Antonov. Antonov själv förnekar. Man bör även ha med sig att en media i profitkris som vill sälja lösnummer inte är den trovärdigaste källan.

Sådana petitesser berör inte Jan Björklund. I hans värld är Aftonbladet trovärdigt underrättelsematerial och bakom det mesta som sker spökar Putins onda ande.

Än så länge är det mycket vevande och inga träffar. Men så kommer skuggboxare Björklund in på hur han vill lösa problemet. Expropriera, ropar den liberale partiledaren. Privatägandet och profiten får inte stå i vägen när landets och folkets intressen är hotade. Väl talat, Jan Björklund!

Förskingringen av allmän egendom är en av vår tids stora politiska brott. Bostäder, sjukvård, skolor, militära egendomar och mycket, mycket annat har sålts ut, eller rent av skänkts bort, till privata profitörer. Med allmänt samhälleligt förfall och växande förmögenheter i toppen som resultat. Lösningen är precis som Björklund säger: Expropriation!

2017, precis som 1917, verkar det krävas rysk påverkan för att äganderätten skall utmanas och frågan om expropriation ska upp på dagordningen. Vem kunde tro att högerspöken som Vladimir Putin och Jan Björklund i ohelig allians skulle bryta tystnaden.