Stampen rekonstrueras trots miljonutdelningar
I måndags förra veckan lämnade mediejätten Stampen in en ansökan om rekonstruktion. Medan huvudägaren Peter Hjörne plockar ut miljoner får skattebetalarna via den statliga lönegarantin stå för Stampens lönekostnader.
Mediekoncernen Stampen, som bland annat äger västkustborgerlighetens språkrör Göteborgs-Posten, lämnade förra veckan in en ansökan om rekonstruktion, ett alternativ till konkurs. Företaget har räntebärande skulder om cirka 1,1 miljarder kronor.
Utöver detta har företaget omkring 900 miljoner kronor i övriga skulder, däribland 250 miljoner i leverantörsskulder. Nu träder den statliga lönegarantin in och får se till att koncernens drygt 3400 anställda får sina löner i sommar.
Det rör sig om cirka 120 miljoner kronor för maj och juni, eller 60 miljoner i månaden.
Trots krisen tjänar Stampens största ägare, Peter Hjörne, miljoner och bidrar inte med ett öre till rekonstruktionen. Magnatättlingen Hjörne har de senaste fem åren fått sammanlagda ersättningar på över 30 miljoner kronor. Utöver detta har han med sin familj tagit ut närmare 60 miljoner kronor i aktieutdelningar.
Stampens ekonomiska problem är dock huvudsakligen före detta direktören Tomas Brunegårds fel. Under sina år som vd 1996-2014 tog han ett flertal beslut som ledde mediejätten till ruinens brant.
Till de största kan räknas köpet av Centertidningarna, den centerpartistiska tidningskoncernen som ägde flera av Sveriges stora lokaltidningar. Däribland Hallands Nyheter och Norrtelje Tidning.
Affären finansierades med lånade pengar, omkring 1,8 miljarder kronor. Enligt medieekonomen Stefan Melesko var det nästan 800 miljoner kronor för mycket. Men förlustaffären äventyrade aldrig Brunegårds inkomster, under sina vd-år tog han ut omkring 74 miljoner kronor i lön.
Trots Brunegårds agerande är relationen god till familjen Hjörne. Efter att ha lämnat Stampen blev han styrelseledamot i Hjörnekontrollerade Skäreleja AB, som sitter på 46 procent av kapitalet och strax över hälften av rösterna i Stampen.
Det är ännu för tidigt att säga vad rekonstruktionen kommer innebära för Stampens tidningar. Förändringarna har i mångt och mycket redan pågått i flera år.
Nästan en fjärdedel av arbetsstyrkan har fått gå under 2000-talet och Göteborgs-Postens online-chef Markus Hankins bevingade ord ”rock and roll och snabba puckar” från i våras ger en tydlig indikation om vilket arbetstempo som ägarna vill ska råda. I en platsannons skriver Stampen att de sökte en blixtsnabb journalist som kunde skriva 20 artiklar på en arbetsdag.
Även innehållsmässiga förändringar har ägt rum de senaste åren. Särskilt på Göteborgs-Posten, vars ledarsidor tog en märkbar sväng högerut efter ledarskribenten Alice Teodorescus intåg 2015. Tidningens socialliberala prägel fick ge vika för en mycket mer aggressiv högerretorik.
Stampen har något av en särställning som mediekoncern i och med att de äger ett tjugotal av Sveriges största lokaltidningar. Dessa agerar både som primär nyhetskälla och debattforum för lokalpolitiska frågor.
En nedläggning eller vidare förändring av någon eller några av dessa tidningar skulle få mer än bara branschmässiga konsekvenser.