Leninpriset delades ut i Varberg

Varbergs teater var i det närmaste fullsatt i lördags när Lasse Diding, ägare till Hotell Gästis i Varberg och en av initiativtagarna till Jan Myrdalsällskapet, kunde hälsa välkommen till årets utdelning av sällskapets kulturpriser, Leninpriset och Robespierrepriset.

Leninpriset på 100.000 kronor tilldelades i år författaren Maj Sjöwall som tillsammans med Per Wahlöö skrev de tio böckerna i sviten Roman om ett brott som gavs ut 1965-1975. ”Med sin breda, klassiska skildring av ett Sverige i brytningstid har Maj Sjöwall och Per Wahlöö med unik konstnärlig skärpa visat hur brottet föds ur vårt samhälle, att den kriminella handlingen är ett symptom och brottslingen själv ett offer”, motiverar Jan Myrdalsällskapet sitt val av pristagare.

Robespierrepriset tilldelades filmaren Gabriela Pichler som förra året långfilmsdebuterade med Äta sova dö, om en ung människa som kastas ut i arbetslöshet. Filmen ”är en både gripande och angelägen film om unga människors utsatthet samtidigt som den inger en känsla av hopp och framtidstro”, menar sällskapet.

Jan Myrdal inledde sitt tal till Sjöwall och Pichler genom att blicka tillbaka på tidigare pristagare. Myrdal menar att de tillsammans utgör en falang i svenskt kulturliv som skulle kunna kallas olydig. Denna falang är både bred och tydligt avgränsad.

Myrdal menade att pristagarnas gemensamma nämnare blev särskilt tydlig i år när angreppen från Leninprisets motståndare var oresonligt hätska och leddes av självaste utrikesministern.

”Vår svenska kultur är i grunden kluven”, sa Myrdal och exemplifierar med Strindbergsfejden och angreppen på Carl Jonas Love Almqvist.

Jan Myrdalsällskapets ordförande Cecilia Cervin höll ett tal till Maj Sjöwall där hon pekade på Roman om ett brott som ett banbrytande verk inom svensk samhällskritisk kriminallitteratur.

Hon visade också hur aktuellt verket är trots att det började skrivas för närmare 50 år sedan. Brottet mot folket fortgår.

Filmaren Roy Andersson, själv tidigare Leninpristagare, höll ett kort tal till Gabriela Pichler och berömde henne för att ha gjort en film som inte hade blivit gjord om inte just hon hade gjort den.

I sitt tacktal berörde även Maj Sjöwall den hätska kritik som har riktats mot Leninpriset och hon menar att den intellektuella nivån i angreppen är låg. ”Dumhet är livsfarligt” som hon uttryckte det.

”Jag är mallig och förbluffad över att få vara med i detta gäng”, fortsatte hon och hänvisade till tidigare pristagare. ”Jag hoppas att fler blir bråkiga kärringar mot strömmen.”

Gabriela Pichler menade i sitt tacktal att samhället får de revolutionärer det förtjänar, och att hon nu är en av dem. ”Jag var tyst länge”, berättade hon och beskrev sin bakgrund med arbetskraftsinvandrade föräldrar och avsaknaden av politisk tradition.

”Jag visste inte vad 68-rörelsen var och vi gick inte i några 1 maj-tåg. Därför tog jag rejäl sats i min första film. Det behövs fler olydiga som kan jävlas lite extra, och det gör jag gärna.”

Utöver prisutdelning bjöd arrangemanget i Varberg på musik med Spartacuskören som inledde programmet med sånger ur den progressiva visskatten. Senare fick publiken smakprov ur Sven Wollters repertoar när han tillsammans med de fina musikerna Bernt Andersson, Stefan Engberg, Stefan Abelsson och Michael Krönlein sjöng och reciterade texter av bland andra Joe Hill, Vysotskij och Kent Andersson.