Fredsloppet – en del av Natomotståndet

I söndags samlades fredsvänner och antiimperialister i Slottsskogen för att delta i årets Fredslopp, det 33:e i ordningen. Den positiva trenden med ökat antal deltagare fortsätter – i år samlade loppet 988 deltagare.

I sann Fredsloppstradition blev Slotts-skogen skonat från större regnskurar, även om lördagens skyfall tyvärr satte sina spår. Den leriga slutsträckan tvingade flera deltagare att sakta ner, vilket lade några hundradelar till deras tider.

Men tävlingsmomentet har aldrig varit huvuddelen i Fredsloppet. Deltagarna är där för att visa att en annan värld är möjlig, en värld fri från utsugning, krig och förtryck.

Genom åren har flera kamper, nationella och internationella, präglat Fredsloppet. Kampen mot apartheid, krigen i Irak och förstås den Palestinska frihetskampen, ständigt aktuell och närvarande.

I och med krigsövningen Aurora 17 och den amerikanska truppnärvaron i Sverige var årets lopp också en mer konkret och angelägen fredsmanifestation än på länge. Många deltagare tog en hel ”fredshelg”, med demonstrationståg på lördagen och lopp på söndagen.

– Det känns bra att vara en del av den helheten, det sätter verkligen fingret på varför vi har det här arrangemanget, säger Henrik Källén, ordförande i Proletären FF.

Föreningen var i vanlig ordning huvudarrangör, men hade ett trettiotal organisationer till hjälp, främst idrotts- och solidaritetsföreningar.

– Det känns roligt att en del av våra nya krafter har tagit ett så stort ansvar vid registrering, tidtagning och administration. Det var ett stort organisationsmässigt kliv framåt.

Demonstrationen gjorde också att Freds-loppet fick många långväga gäster, från andra delar av landet och internationellt.

– Och det känns ju förstås extra roligt!

Två riktigt långväga gäster var medieaktivisterna Mohamad Mayara och Mohammed Salem från Västsahara, som både deltog i loppet och talade om situationen i det av Marocko ockuperade landet.

– Vi vill visa vår solidaritet med det palestinska folket i deras frihetskamp, men också, genom att berätta om Västsahara, påpeka de många likheter den kampen har med den västsahariska, säger Mohammed Salem.

– Båda är ockuperade, ockupanterna har byggt militära murar, och både Israel och Marocko får USA:s fulla stöd i detta.

Inte riktigt lika långväga, men ändå varmt emotsedda, var Falu Fredskör. Lars Englund har varit deras körledare sedan starten för 33 år sedan.

– Det är inte bara en slump, det hela startade ju med kampen mot apartheid och för friheten i Angola och Moçambique, till exempel.

Som mångårig vän av Fredsloppet har Lars Englund sprungit flera gånger tidigare, men det är första gången kören uppträder här. Han ledde även, tillsammans med Stefan Almqvist, Spartacuskörens körledare, den stora kör som uppträdde på Götaplatsen dagen innan.

– Det var jättestarkt, när vi stod där på scenen och fick med oss publiken på sången om hur Amerika kan stanna hemma, det var en stark upplevelse.

Att med sin sång protestera mot amerikansk truppnärvaro i Sverige var en självklarhet för kören.

– Vi har ju varit med så länge så USA:s krig i Vietnam finns med i vårt minne. Och antiimperialismen är till och med inskriven i körens stadgar!

Kören sjöng antiimperialismens lov – andra sprang det. En av dessa var My Barkensjö, som kom på förstaplats i tio kilometer för kvinnor.

– Det känns grymt, över förväntan, säger My Barkensjö om sin prestation.

Men det var förstås inte segerkransen som var det viktiga.

– Jag är engagerad i Palestinafrågan och tänker att det gör skillnad att vi är här och engagerar oss tillsammans för en rättvis värld.

My Barkensjö sprang Fredsloppet första gången som barn och har varit med många gånger sedan dess. Nu är hon här med sina barn Amon och Mira, som också kommer hem med medaljer.

Till vardags arbetar hon som barnmorska på flyktingmedicinska mottagningen.

– Det behövs fler av oss.

• Och fler som springer Fredsloppet?
– Precis! (skratt)