Nya hyreshöjningar trots rekordvinster

Publicerad 26 oktober 2017
Fastighetsägarna förespråkar att hyrorna ska höjas med 2,5 till 3,5 procent nästa år. Allmännyttan vill inte vara sämre.
Fastighetsägarna förespråkar att hyrorna ska höjas med 2,5 till 3,5 procent nästa år. Allmännyttan vill inte vara sämre.

Hyresförhandlingarna pågår just nu runtom i landet. Både allmännyttan och de privata bostadsbolagen har lagt fram krav på betydligt högre hyror.

Bilder
Relaterade artiklar

Både Fastighetsägarna och de allmännyttiga bostadsbolagen kräver högre hyreshöjningar för 2018 än vad de krävde för i år. Enligt Hem & Hyra ligger yrkandena för 2018 i genomsnitt på 2,46 procent för allmännyttans värdar och 2,71 procent för de privata värdarna – det kan jämföras med 1,73 respektive 1,93 procent förra året.

Många bolag har ännu högre krav och allmännyttan ligger ofta högst. I Göteborg vill till exempel stadens största kommunala hyresvärdar höja hyrorna med 3,5 procent.

Förhandlingarna är i full gång. Hyresgästföreningen har lagt fram ett riktmärke på omkring en procent, men det är inte något formellt krav.

Omkring 200.000 lägenheter har fastställda hyror för 2018. Flertalet av dessa är dock flerårsavtal som löper vidare.

Till dem som nyligen fått sina hyror färdigförhandlade hör hyrresgästerna i Malmös kommunala bostadsbolag MKB. Deras hyror kommer att höjas med 1,02 procent från och med den 1 januari 2018.

Förra året gjorde bolaget en rekordvinst på 931 miljoner kronor samtidigt som de höjde hyrorna med 0,88 procent.

”Halva pensionen går till hyran”

– Varje krona är viktig för min del, så en hyreshöjning skulle kännas, säger Hervor Björne till Proletären.

Hon berättar att hennes lägenhet, en gammal arbetarbostad i AB Bostaden Umeås bestånd, med 5.400 kronor i månadshyra, hör till stadens ”billigaste”.

– Men jag är fattigpensionär och halva pensionen går till hyran. Jag måste jobba extra hela tiden för att klara mig, men det är också en rävsax, för extrajobbet påverkar också bostadstillägget.

Eventuella hyreshöjningar är ett orosmoln, men värst är hoten om utförsäljningar eller omvandling till bostadsrätter. AB Bostaden Umeå har ett mycket dåligt facit vad gäller beslut som tagits över de boendes huvuden.

– Så man känner sig inte så säker. Och det brukar gå fort när det väl händer.

– Allmännyttan har ju i uppdrag att fylla en social funktion, ett uppdrag de inte fullföljer, säger Hervor Björne.

”Precis som alla andra kapitalistbolag”

– Det är fördjävligt. Vad gör de av alla pengarna? säger Kerstin Andersson om allmännyttans hyreshöjningar.

Kerstin Andersson bor i en av Bostads AB Poseidons lägenheter, en av flera allmännyttiga hyresvärdar i Göteborg som vill höja hyrorna med 3,5 procent.

– Men de är inte ”allmännyttiga” längre. De är precis som alla andra kapitalistbolag.

Hon berättar att bostadstillägget för pensionärer inte höjts på tio år, medan levnadsomkostnaderna har skjutit i höjden. En hyreshöjning på 3,5 procent skulle slå hårt mot henne.

– Det innebär mycket för mig. Det är precis så att det går runt varje månad.

– Man har jobbat hela sitt liv och tänkt ”det ska bli så härligt att gå i pension, så kan man ut och resa”… ja, vart då? Mölndal kanske?

”Inte kul om de höjs ännu mer”

Frank Melander bor i Uppsala där genomsnittshyrorna är bland de högsta i Sverige. Han betalar omkring 5.800 kronor för sin så kallade ungdomslägenhet, en etta på 29 kvadratmeter, med allmännyttiga Uppsalahem som värd.

– Och jag har den billigaste lägenheten i hela huset. Hela tanken med ungdomslägenheterna var att det skulle bli lättare för ungdomar att flytta hemifrån, så jag förstår inte riktigt hur det kan vara så dyrt.

Hyrorna i lägenhetshuset höjdes precis när Frank Melander flyttade in för omkring fyra månader sedan.

– Och det vore inte kul om de höjdes ännu mer.

Uppsalahems ungdomslägenheter är till för hyresgäster under 25 år (vid inflyttning). Men hyrorna är betydligt högre än vad många unga har råd med.